Konstrundan

Konstrundan - ett kommersiellt jippo eller ett genuint möte mellan konstnärer och oss vanliga dödliga?
Eller vi kan börja i en annan ände; Konstrundan i singular existerar inte riktigt längre. Med åren har Konstrundan med stort K, dvs ÖSKG (Östra Skånes Konstnärsgille) ynglat av sig och blivit till minst 8 konstrundor runt om i Skåne och även spritt sig till resten av landet. Med andra ord sjuder varje liten vrå i Skåne av öppna ateljéer, samlingsutställningar, färgglada vimplar i allehanda utförande och nybryggt kaffe under påskveckan – kul och överväldigande!
Redan i början av veckan dimper Sydsvenskan ner med en hel tidning full med tips inför konstrundan. Här kan man botanisera bland konstevenemang av stora och små mått samt ta del av allt vad Skånes restauranger, caféer och presentaffärer har att erbjuda oss när påsken står inför dörren. I min Konstrundevärld har även mat och presentaffärer sitt absoluta existensberättigande. Detta är ingredienser som ska till för att göra dagen komplett, tycker jag. Ingen kultur är så viktig att man kan passera förbi ett kakfat med hembakat utan att stanna upp en stund… eller andäktigt inköpa en glänsande rosa påskhare på Ting ute och Inne utanför Trelleborg.
Nåväl, åter till Sydsvenskan och planeringen inför konstrundan! Vi, dvs jag och min man, bestämde snabbt att årets runda skulle bli en kort geografisk utflykt – med utgångspunkt från hemmet i Torna Hällestad satsade vi på sydvästra Skåne och på två dagar plöjde vi oss igenom i stort sett allt i konstväg från Smygehuk i söder till Lomma i norr. Och gudarna ska veta att vi hann se mycket! Samlingsutställningarna som de respektive konstrunderna har är väldigt bra att utgå från. Här kan man få en idé om vad konstnärerna står för och vill man se mer av den varan beger man sig till just den konstnären. En annan taktik är att sätta sig i bilen och låta kosan styra en – där det hänger en skylt, vimpel, boll eller annat tecken på ”Öppen ateljé” där stannar man och låter sig överraskas. Kul vilket som, faktiskt. Vi provade båda varianterna och det blev en bra kombination, tycker jag.
För att återvända till min rubrik: kommersiellt jippo eller seriöst försök att föra fram konsten till allmänheten? Äsch, helt plötsligt känns det inte så viktigt att kategorisera, värdera eller definiera detta konstevenemang. Jag väljer att njuta av dessa härliga dagar, fascineras av alla möten, överraskas på gott och ont, förfasas över nått och glädjas över annat. Med andra ord – en helt underbar företeelse om man är intresserad av konst eller natur eller gott fikabröd eller rosa påskharar eller….